0200-21 20 19

Huvudrubriker

Så går en rättegång till

Det börjar med att domstolen ropar ut i högtalare att rättegången ska börja. Alla utom vittnena går då in. Vittnen får inte vara med under hela rättegången eftersom de kan påverkas av vad andra säger i rättssalen. Därför kallas de in senare. Domaren hör efter om alla har kommit och om man kan börja rättegången. Om någon saknas kan domaren bestämma att rättegången måste ställas in. Då kallas alla till en ny rättegång en annan dag.  

När rättegången har börjat begär åklagaren att tingsrätten ska döma den tilltalade för ett visst brott och att hen ska få ett visst straff. Målsäganden berättar sedan om hen vill ha skadestånd av den tilltalade. 

Ordföranden frågar den tilltalade om hen erkänner eller förnekar brottet. Den tilltalade får också svara på om hen går med på att betala skadestånd, om målsäganden vill ha det.

 Åklagaren berättar sedan vad hen tycker har hänt. Det kallas sakframställning. Därefter får målsäganden svara på frågor från åklagaren, försvarsadvokaten och domaren. 

Efter det får den tilltalade eller försvarsadvokaten berätta vad de tycker har hänt. Åklagaren och domaren kan också ställa frågor som den tilltalade får svara på. 

Sedan kallas vittnena in ett i taget och får avlägga en ed, där de lovar att tala sanning. Domaren läser upp eden och vittnet säger efter. Efter det får försvarsadvokaten, åklagaren och domaren ställa frågor till vittnet. Det är ett brott att medvetet ljuga eller att inte berätta det man vet under ed. 

När man har hört vittnena vill rätten veta mer om den tilltalade. Domaren frågar om den tilltalade har begått brott förut och om hens ekonomi. Om den tilltalade döms att betala böter så påverkar ekonomin nämligen hur stora böterna ska bli. Om anhöriga till den tilltalade är där kan de få berätta mer. 

Till sist får båda sidor säga några slutord. Det kallas för pläderingar. Åklagaren pläderar oftast först och sedan får försvarsadvokaten eller den tilltalade själv göra det. Åklagaren och försvarsadvokaten säger till exempel vad de tycker är bevisat och vilket straff de tycker att den tilltalade borde få. 

Efter pläderingarna diskuterar domaren och nämndemännen målet och bestämmer hur de ska döma. Det kallas för överläggning. Ingen annan får vara med vid överläggningen, och vad som sägs där är hemligt även efteråt. 

Efter överläggningen får alla komma in igen och domaren berättar vad de har kommit fram till. Om domaren och nämndemännen tycker att den tilltalade är skyldig så berättar de också vilket straff hen ska få. Ibland avkunnas domen inte vid rättegången utan en annan dag. 

Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.